Nathalie Silén

Idag tänkte jag ta en långprommis med Nitro, för jag skulle nämligen till mvc idag och då fick han få vara med mamma ett tag. Så han skulle vara nöjd då tänkte jag.

 

Började med att han blev rädd för pärs bil imorse när han gick ut med han innan han for på jobbet. Så när vi skulle gå ut ville han knappt gå! Han som annars har suttit och gnällt vid dörren och vill knappt gå in när man är ute..

 

Men sen gick det bra. Mötte en hund och x antal katter, men han skäller inte! Så duktig! Visst drar han och vill dit men det är nog vanligt :)

Sen gick vi upp på en mindre väg och självklart måste sopbilen åka precis där, precis då!! Lyfte upp han, dels för att jag förstod att han skulle bli rädd, och dels för att han inte skulle bli mosad under den. (väldigt smal väg) Och rädd blev han. Försökte slita sig ur armarna på mig, gnydde och skakade. Lilla älsklingen min!

 

Jag släppte ner han när sopbilen var borta, och det gick bra att gå tills vi kom fram till den större vägen. Då tröck han in sig bland några stenar och gnällde. Rörde inte en fena. Så jag tänkte att jag skulle bära han tills vi kom till harvens och så kan vi gena där igenom. När jag kommer där på "stigen" så möter vi en dam + hennes barn(?antar jag). "Naw, vilken liten hund..!" Och när vi precis går förbi varandra säger hon (inte till mig då) "har den inga ben att gå med själv?" FY FAN! Ville bara springa efter henne och sparka henne på smalbenet! Idiot! JO! Han kan gå väldigt bra själv, men han är LIVrädd och skakar som ett asplöv. Jävla kärringjävel.. Precis som att jag var en dålig hundägare bara för att jag bar han liksom. 

 

Sen gick det rätt så bra vägen hem. Fick bära han en bit till, men han var inte lika rädd. Dock sprang han mot dörren när vi kom hem.

 

Han är verkligen som min lilla bebis. Jag tycker så synd om han och hoppas han inte är lika rädd länge till. När jag skulle åka också var det knappt att jag ville åka ifrån han. Och hade nästan gråten i halsen, haha! :) Köpte hem lite mindre tuggben åt han nu (köpte ju ett förut också, men det är på tok för stort!) men det är fortfarande foppatoffeln som är favoriten ;) 

Men han har ju bara varit här i 2 dagar så han vänjer sig nog allt eftersom. Vill bara att han ska ligga och mysa med mig i soffan igen. Nu har han nämligen flyttat ner till hallen. Ligger där nere hela tiden. Igår kväll blev jag också grinfärdig för jag trodde inte att han trivdes med oss. Gick och hämtade han flera gånger men han gick tillbaka hela tiden. Så googlade jag idag och dom behöver tydligen lite "ensamtid" och ett ställe som är deras revir liksom :) Man skulle låta dom vara för sig själv när dom gick iväg. Så jag får väl sitta ensam i soffan ändå då! :P