Jag ska aldrig mer bli irriterad när jag hör ett barn grina på stan. Aldrig mer. Jag förstår nu mer än nånsin hur deras föräldrar känner sig..
Jag är så utmattad så ni anar inte, alltid på gränsen att grina.
Jag är så fruktansvärt avundsjuk på dom som bara kan lägga ner sitt barn så somnar dom. Ellen grinar varje gång hon ska sova. Och eftersom hon bara orkar vara vaken i en/ en och en halvtimme så blir det några gånger per dag! Jag förstår inte vad som är fel????! Jag blir så frustrerad. Måste man pricka in tidpunkten exakt? När hon är mitt emellan pigg och övertrött? (Isf. är nog den tidpunkten 1 minut lång) 2 gånger sen hennes grinperiod börja har hon somnat utan massa grin (lite är det alltid). Det var en morron då jag började vagga henne vid första gnöl, somnade på 1 min. Och idag då vaggade jag lite sen la jag mig i soffan med henne på bröstet och då somnade hon där!!?!!
Så frustrerande när man hittat nått man tycker funkar, och sen helt plötsligt funkar det inte längre. Förr första tiden kunde jag sitta i sängen/soffan och vagga henne så somnade hon. Om man inte står och rör sig hela tiden nu så skriker hon tills hon inte får nån luft.
Sen vaggade jag i babynestet, kunde ta ett tag innan hon somnade men hon blev iaf tyst. Nu funkar inte det alls!
Nu har jag ju henne mot bröstet och vaggar henne.. Det funkar ibland. Ibland skriker hon lungorna ur sig ändå och ibland blir hon tyst men är klarvaken. Och det är förbannat jobbigt att vagga en sex kilos klump i en evighet! Min rygg känns som den är förstörd (nu är iaf bärselen snart här, imorrn kanske).
Ikväll skrek hon så mycket och länge så jag trodde att hon aldrig skulle sluta. Ingenting dög!! Man blir helt grinfärdig.. Jag kan heller inte låta bli att tänka på ifall hon är olycklig. Att hon inte trivs hos oss, eller tycker vi är dumma mot henne. Då blir man ännu mer grinfärdig! :'(
Mitt lilla hjärta jag vill bara att du ska vara glad och lycklig och må bra! <3
Visst att vissa barn skriker utan anledning och bara man är där och ger närhet så är det bra, även fast dom inte blir nöjd. Men man känner sig bra hjälplös ska jag tala om..
Och jag gruvar mig inför dessa varmare tider vi är påväg mot. Om hon är såhär grinig i sommar också kommer vi båda svettas ihjäl. Utan tvekan. Och tanken på att hon fortfarande kommer vara såhär grinig då gör mig så nervös och utmattad!
Det jobbiga nu är också att hon inte kan äta när hon är så ledsen. Även fast hon är hungrig. Som nu.. Hon åt för kanske tre timmar sen, och då åt hon dåligt också. Annars äter hon varannan timme.
Hon vaknar väl snart då och vill äta, så jag ska sova nu jag med så man hinner sova lite innan..
