Nathalie Silén

Dock har vi varit hos mamma och pappa hela dagen så det är ju inte som att jag varit själv hela dagarna. Men ja, jag känner mig ensam. Det är ju så tråkigt på kvällarna när man är själv.

Och om inte det var nog så kom Nitro in i vardagsrummet och ser konstig ut? Vänder på engång och går in i sovrummet igen. Jag trodde han tog nån av Ellens leksaker så jag går efter och kollar. Ser ett blött tassavtryck? What? Vart kommer det ifrån? Går närmare Nitro och ser fler blöta avtryck. Kollar mot sängen och ser en PÖL!! NITROOOO!!!!! Ååhhh jag dör! En stor pöl piss på ALLT! 2 kuddar, både täcket och påslakanet, lakanet OCH bäddmadrassen! Jävlahelvetesäckligajävlaskithelvete!!! VARFÖÖÖR? Så det var ju bara att slänga i en maskin tvätt såhär på kvällskvisten. 

Fattar inte varför han gjorde så heller? Vi åkte från fjärn typ fem och då pinkade han innan vi for. Så det var ju inte att jag var sen med att gå ut med han. 

Tror faktiskt det var för att han är sur på mig. Jag tog i han ordentligt för han håller bara på juckar och äcklar sig hela tiden. Då blev han surpuppa och gick och la sig. Men efter det har vi myst. 

Ja jag vet inte. 

Jag tror inte han har nån respekt för mig och att detta var hans sätt att visa mig att han "bestämmer". Pär har han sån jävla respekt för. Ni ska se när Nitro är sådär jobbig och juckar och brölar. (Oftast på mig! :P)  Så säger jag nej och gå ner (från soffan). Han fortsätter. Jag puttar bort han och höjer rösten "NEJ!". Han fortsätter. Jag praktiskt taget slänger iväg han men jodå, han kommer tillbaka och är värre än innan. Det slutar alltid med att jag säger till Pär "men kan du säga åt han!!" Då räcker det med att Pär ställer sig upp eller höjer rösten. Då hoppar han ner på engång och har ögonkontakt med Pär hela tiden. Och om Pär tar i han (för att visa att "det här är fel", vi är absolut inte dum med han om nån nu skulle tro det!) så typ lägger han sig ner. Gör jag det så skäller han på mig och ger sig inte. Spelar ingen roll hur jag gör heller.

Jävla envisa hund, jag bestämmer över dig! Haha! Men det är väl Pär som är "flockledaren" antar jag ;) hrm!

Men kan ju förstå han på nått vis också. Hundar är ju smartare än man tror. Innan Ellen kom var ju han min bebis. Han hade min fulla uppmärksamhet. Var med han varje dag, gick promenader varje dag! Ja han var verkligen som mitt barn då. Sen helt plötsligt kommer Ellen och får all min uppmärksamhet. Och eftersom hon varit så mammig så blir det ju annorlunda med mig än med Pär. Och nu är Pär borta = noll uppmärksamhet. Vi går ju promenader men det blir ju ändå Ellen som har uppmärksamheten, speciellt nu när hon är sjuk... Ja jag vet inte.

Nu började jag babbla om nått helt annat än det jag började skriva :P

Längtar tills på måndag! Eller tisdag egentligen. Eftersom han kommer på kvällen/natten på måndag sen ska han upp tidigt och jaga älg på tisdan.

KOM HEM!